snowaangel

Känns underbart nu.

Men samtidigt kan jag inte låta bli att tänka på alla de andra som har sitt "krig" kvar.
Man önskar att man kunde skicka all mod o all styrka som finns till dom.
Men samtidigt tror jag, att dom kör så det ryker!
Tar fram sina hagelbössor o bombaderar ;)

Heja!

Imorgon- big day!
Då ska jag rida ut i krig, spöa med ninjamoves *iiiiaaa*
Eller dansa järnet av motståndaren *vricka på höfterna*

Kanske inte...
Men vässa klorna tillräckligt vassa, fräsa ohörbart och kriga med listiga kattögon ;)

Smurfarna dyker upp på bio till hösten, tror väl att den är sisådär,
Varför utspelar den sig i nutid?
Skulle varit roligare med deras mysiga svampskog.
En till fråga: Gargamel hade inga magiska krafter?

Aja, roligt att dom gör en film om smufarna iaf.
Smufarna


Mera blått åt folket!

Fuskmat är gott, mätt o belåten nu :)
Eller ja, snabbmat kanske det heter.
Jag har inte lagat mat men ändå lagat mat?
++
Tortellini med ost, färdig tomatsoppa och vitlök!

Det enda man gör:
Kokar upp vatten i tekokaren, lägger Tortellinin i vattnet, låt stå i 5 min.
fräs vitlöken i olivolja, häll på tomatsoppa och värm den.
Lägg i Tortellinin i tomatsoppan.
Krydda med salt, oregano o peppar.
Fääärdiii!

Det kallar jag snabbmat :D

Jag har en stinkande väckarklocka också...

I morse var jag så trött, så jag struntade helt i att Tias buffade och nafsade på armen.
Jag knuffade ner Tias och sov vidare.
Men plötsligt slog jag upp ögonen och höll för näsan för det luktade så förbannat äckligt...
Då har Tias fisit!
Det gick ju inte att vara där, så det var bara att springa ut från sovrummet!
Så hårbollarna fick som dom ville, mat i skålarna tidigt på morgonen...

Veeet att Tias fes medvetet för att jag skulle gå upp!

Jag har dom bästa arbetskollegorna! 
Nu har det verkligen ordnat upp sig på jobbet o jag stormtrivs.
Det är väldigt sorgligt att behöva lämna dom.

Vi hade pyjamasfest tillsammans i fredags, hade så förbannat roligt! :D
Fick då höra från en arbetskollega:
-"Kommer sakna dig, sakna din humor och ditt förbaskade retstickehumör!"
Det var bara en av de fina meningar jag hörde, blev rörd av allt jag fick höra.
Måste verkligen säga tack till alla på något sätt när jag slutar.
Förslag?

Och nån dag ska jag allt ha en pyjamasfest här hemma ;)

Jag har en livs levandes vandrandes väckarklocka!

Tias.

En mycket irriterande väckarklocka...
Nu när Danne är borta i Ängelholm så är det ju mig han måste väcka.
Han har lärt sig hur han ska väcka mig!
Det går ju inte att pipa eftersom jag inte hör utan hörisarna.
Så han börjar först med att glo på mitt ansikte o nosa på min mun.
-"Men vad fan, Tias" gormar jag o vänder mig.
Han går efter o buffar mig i ansiktet..
Jag byter sida igen.
Han går efter, buffar i ansiktet o nafsar på armen.

Ja ni fattar... till slut måste jag kliva upp o ge mat till hårbollarna.
Så den här veckan har jag klivit upp ovanligt tidigt, kl 8 varje morgon!
Det kommer pågå två veckor till, kanske är bra, inför sommartid ;)

Tredje koppen kaffe, ibland är det så där extra gott.
Har lite funderingar...
Bara för att man är tyst så är man blyg?

Träffade rektorn igår, hon önskade mig lycka till på det nya jobbet.
Och kom med kommentaren
"Om du inte trivs är du välkommen och söka tillbaks,
det är en förlust för oss, för vi behöver kloka och modiga som dig"

Rektorn fick respekt för mig tre veckor sen när jag var arg och sa åt henne det ena o det andra.
Hon såg på mig med en gapande mun och sa
"Jag hade fel uppfattning om dig,
jag trodde du var en blyg och tillbakadragen tjej"
Jag svarade tillbaks
"Det skillnad på att vara blyg och att vara tystlåten.
Jag är tystlåten, men när något är fel, så räkna med att jag är en av dom första som ryter"

Där fick hon något att tänka på ;)

Det är något som jag alltid har varit förbannad på!
Bara för att man är tyst så är man blyg?
Bara för att man inte är stor i käften så betyder det inte att man inte har något att komma med...
Man väntar bara till rätta tidpunkten, eller är det väldigt onödigt att säga något.
Ibland är det bättre att hålla käft och låta andra gaffla med sina käftar tills dom tröttnar.
Sen överraska dom med en oslagbar kommentar ;)

Vad otroligt fjantig man kan vara ibland..
Jag gick från busshållplatsen, på väg hem.
Det är lite mörkt ute, typ sjutiden.
Rätt som det är, så hör jag fotsteg bakom mig och jag vänder mig om snabbt som fan!
En kille springer emot mig!
Jag håller för huvudet av ren reflex och får panik.
Killen stannar tvärt.
-"Förlåt! jag ska bara dit, jag har bråttom" ,utbrister han o pekar mot ett hus.
Han fortsätter och småjoggar mot huset.
Och jag känner mig som världens dummaste fjant!

Det finns ju faktiskt normala människor också... =P